Nordamerikanskt
USA och Canada

Är Du road av nordamerikanskt, har bl a Revelstoke Railway Museum en intressant hemsida, där Du bl a kan finna deras Mikadolok (1D1) mm. Om Du besöker museet, som jag haft tur att göra, berättar en gammal lokförare vad, som krävdes när Canadian Pacific använde detta lok på sträckan, som korsar Klippiga Bergen med de berömda spiraltunnlarna. Att se loket komma ut ur tunneln ovanför den bakre delen av tågsättet är en verklig järnvägsupplevelse. Visste Du förresten att på ångloksepoken fordrades minst två lok främst, två i mitten och två längst bak i tågsättet för att klara Klippiga Bergens stigningar, som ända till 1984 var 2,2%. Och vilket lok dirigerade det hela? Jo, det sista, "pushern", som med ångvisselsignaler talade om vad de andra skulle göra.

I Kalifornien finns två härliga banor i San Fransiscoområdet, en normalspårig och en smalspårig. Söderut mot Santa Cruz-hället finner Du Roaring Camp&Big Trees Narrow Gauge Railroad.


Ett av RC&BT NGRs Shaylok i väntan på översyn

Till denna bana kommer man över en täckt träbro liknande dem i filmen "Broarna i Madison County". Banan går delvis längs en gammal skogsbana upp i den höga redwoodskogen, där man gör en paus mitt ibland jätteträden. Under turen sitter man på bänkar i gamla hoppers och hör verkligen hur Shayloken arbetar sig uppför de branta höjderna.
Du kan även åka normalspårigt ångtåg från Santa Cruz upp till RC&BT NGR.
Tag bara reda på tider för bägge banorna särskilt under lågsäsong. Kolla på Roaring Camp

Öster om San Fransisco finner Du cirka tio kilometer söder om den gamla guldgrävarstaden Columbia Sierra Railroads Station Jamestown med lokstall och fina ånglok. Kolla även här tider. Det kan skilja en hel del.


Jamestown med ett av Sierra Railroads lok

De senaste åren har jag, då jag besökt min son, haft tillfälle att besöka Saskatoon Railway Modellers, Edmonton Great Model Railway Show samt att besöka spiraltunnlarna och åka tåg till Churchill vid Hudson Bay på den enligt tyska tidskrifter sista äventyrsjärnvägen i världen. På tundran "flyter" banvallen i det tinade lagret ovanpå permafrosten, varför maxhastigheten där är 30 km/tim. Lokföraren måste bl a anteckna och rapportera förändringar av rälsläget kontinuerligt.


Tåget vid ankomst till Churchill vid Hudson Bay

Som Du kan se har man två F-maskiner gående i samma riktning i tåget, som bestog av en resgodsvagn, två personvagnar, en restaurangvagn och en sovvagn. Varför två lok? Jo, det andra är reserv, om det första skulle få fel. Det finns inga andra möjligheter att inom rimlig tid få fram tågsättet genom taigan och över tundran. Tåget går tre gånger i veckan. Vid Hudson Bay station i Saskatoon (tidigare banans södra ändstationen) är spåren omlagda, så att man kliver på tåget på en vägkorsning ett par hundra meter från den gamla stationen.

Fina länkar är Saskatoon Railroad Modellers sida och sidan om Shay-lok.

Tidskriften Narrow Gauge and Short Line Gazette kommer ut med sex nummer per år och har massor av fina tips och ritningar. Den finns att få tag i hos MJ-Hobbyexperten och Frank Stenwall. Tipsen är användbara på alla typer av modelljärnvägar.

Åter till första sidan

© Bengt Samelius